Det är något med "det" rummet

Förstår inte.
Men han vill dit.
Alltid.

Gärna när någon annan är där.
Smulan får panik och ropar; "Jag vill inte att han ska se"

Han smiter in i tid och otid.
Så fort dörren är öppen.

Varför-är-det-så-svårt-att-komma-ihåg-att-stänga-dörren..

Röra runt.
Öppna alla lådor.
Ta ut alla spännen, smaka på allt. Öppna luckor.
Fastna med fingrar.
Hälla ut alla bomullstussar.

Jag vet att jag borde bli misstänksam när det blir tyst, jag vet, jag vet. Men det spelar ingen roll hur mycket jag vet. Jag ignorerar det utan att jag vet om det. Omedvetet.
Ni vet, man stör inte en nöjd unge.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0