Höjden av glömska

Det ringer.

Jag svarar.

Vi pratar om ditt och datt, jaha jo men det vill vi hänga med på. Vad kul. Vi kommer i morgon.
Sen fortsätter vi att prata lite om varje igen.

Sen säger den andre "Ja men då syns vi i morgon"
Jag: "Va?, imorgon? Eh.. ja JO men visst. Absolut"

Eh..

Och det är inte första gången.

Ibland är jag rädd för att jag är FÖR beroende av min almanacka.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0