Galet familjeliv

Ja det är bara att hålla med.
Så fantastiskt mysigt och roligt som vi haft. Riktigt lyckad skidsemester.

Men det var ändå skönt att komma hem. Väskorna är uppackade och tvättmaskinen går för fullt. Nu ska här röjas lite och komma in i vardagen igen.
Det är lite tomt och man saknar syskonen och deras familjer. Samtidigt som man ler och minns allt roligt som hänt. Smulan sprudlar och berättar om det mesta till de flesta.
Från skidåkning till bad och bastu, till ut i snön och rulla sig och blev utelåsta :)
Mycket bus blev det.

Kanske om jag skulle vara efterklok så var Lilleman lite för liten för skidskola. Men så tapper han var och med lite stöd från mamma så fixade det sig. Vilken kille. Han var så stolt och glad när han väl fixade både knapplift och skidbacken, han kunde till och med åka "tårtbit" efter veckans slut. "Tårtbit" är då att man plogar ner för backen och kan stanna.
Hans eget utryck var: att han slaijdade.

Smulan däremot var det ingen hejd på. Som hon åkte. Det var inte många backor hon inte gav sig på. Fast toppstugan med varmchoklad och kaka lockade också :)
Jag försökte hänga med så gott jag kunde trots mage och allt, men skogsäventyren fick hon ta med pappa på. Hur vågar ungen? Rätt in i skogen bara.
Men det är härligt att se.

Nu känner jag mig ganska trött. Magen och jag behöver nog vila efter veckans utmaningar. Det har varit ganska intensivt men roligt. Man tänker inte på hur mycket man rör sig på en vecka i fjällen utan det känns när man har suttit still i bilen hem och kroppen intar viloläge. Oj oj oj, lite stel var man allt när man kom hem och klev ur bilen.

Hej då Lindvallen för den här gången, kanske ses vi snart igen!