Ikväll var det dags igen.

Jag kände mig inte alls motiverad men tur man hade en vän man skulle plocka upp på vägen till träningen så det inte fanns någon återvändo.

Men efteråt kändes det så skönt. Även om det var helt idiotiskt med övningar och repetitioner.
Jag överträffade mig själv och inser att det är jag själv som begränsar mig.
Jag kan mer än jag tror.


Kommentarer
Postat av: Åsa Kinnunen

Härligt syrran, blir imponerad !!

2013-04-16 @ 10:12:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0